Tänk hur svårt det kan vara för dom andra.

Sen 12.3 i tredje har jag officiellt varit arbetslös,cafét jag jobbade på avslutade sin verksamhet och livet blev en öppen bok igen en gång,vilket jag inte kan ta som något annat än en väldigt positiv sak.

När man mittiallt får samtalet att "hej,vi stänger efter 2 veckor,tyvärr" av bossen så tänker ju dom flesta att NEEEEEJ vad gör jag nu,hur,när,vart och hjälp!! Jag bara wow,jess,nya saker!...tror mycket på att positivitet ger det man innerst inne vill ha om man bara ger det den positivitet det behöver.

Bara tre dagar efter att jag blev arbetslös blev jag opererad,gallan bort,så allt kom ganska passligt egentligen.Nu sitter jag här hemma med bra fiilis så att säga,men ack så många som frågar "vad skall du nu göra?, men hur skall det nu gå när du blev arbetslös?,har du inte hittat jobb ännu? Har du sökt till den och den och den? såklart i ett bra syfte och med bara gott i tanken.

Finner det ganska komiskt hur andra hittar problemen i att nån annan blir utan sitt jobb,varför kan man inte bara tänka att wow,nu är bokens sida vänd och möjligheterna är SÅ många,tänk vad man allt kan hitta på att göra,vad som kan komma imot,vilka saker man kan nu lära sej.

Många har även knyckt till väldans mycke då det kommit fram att jag inte har ett yrke,jag är inte skolad till något,lixom hur i hela friden kan man ens ha fått jobb??? Men snälla,jag är ju gammaldags och gillar att fixa saker på egen hand,även så jobbet,vill jag ha ett jobb går jag och "knackar dörr" ,till sist kommer det någon imot som är eld och lågor över att man kom in,visade sig och gav bilden av sej själv på plats och ställe.

Inte tänker jag bli en som enbart sitter hemma och inte gör något med sitt liv,inte tänker jag heller leva på andra,sån är jag inte,jag vill förtjäna mitt och klara mej så gott som jag kan så långt jag kan.

Om man vill att det skall komma så kommer det till dej , det tycker jag att flera borde försöka sej på.

Äntligen en del mindre i kroppen

Innan weekenden blev det operations dags för mej,nu äntligen skulle gallan tas helt bort,att i framtiden slippa alla verkar och kramper är något jag gärna ser fram emot.

Bland det sexiga kläd urvalet.

Man skulle vara på plats 7:30,jag kom dit tillika med sekretären kl.07:00 och blev bra bemött och var t.o.m först på operations listan,Hurra!!

8:30 bad dom mej följa med in till operations salen och det är alltid lika spännande att se hur utrymmen ser ut,hur sakerna ser ut,hur stort stället är och vad tänker dom göra.
Mest nervös är jag alltid över hur det är efteråt då man ju vet hur anestesi narkosen kommer att funkka,men hur känner man sej efteråt?

11:40 vaknade jag,men somnade pånytt för en timme till,sen blev det morgonmål och såklart höll jag på att storkna i semlan då dom vid operationen gav ett meddel som torkar ut svalget och munnen för att inga slem skall uppstå,denna torrhet håll på i ett och ett halvt dygn efteråt..

Pink is the word!

Vem vill vara vit,svart,gul eller annat när man kan vara PINK!!,alltså ,med en mage som är sjuk,uppblåst med koldioxid och öm fick jag värsta skratt atacken då jag lyfte på skjortan och skulle i toalett spegeln skåda vad dom gjort.

Fick åka hem lite över tre,sakta och trögt gick det,min pappa tog chaufför jobbet som en av dagens viktigaste uppgifter så klart att han fick köra mej till och från sjukhuset.
Sov första natten i halv sittande ställning på soffan,men natt två kom jag redan i sängen.

Min mamma var mej sällskap hela första dygnet då man inte fick bli ensam och såklart hade jag ju barnen hemma också som behöver en viss uppsyn. det blev popcorn och en massa filmer hela dagen och kvällen,riktigt trevligt.

Sover bra med vintage piller

Till natten har jag tagit piller som är i bästa 70-tals fägerna och dom får mej att sova gott hela natten,under dagen är det mest 600 burana som jag tar vid behov.

Imorgon skulle det vara att fundera på hur jag kommer in och ut från bilen,börjar sakna körandet har inte kört sen onsdagen och vill nog komma igång,barnen skall till skolan också ju.

I en vecka skall jag klara av att inte lyfta något som är tyngre än en mjölkburk...livet kommer vara tråkigt farm tills dess,men nog skall jag något komma på som jag kan pota med..men vad är frågan.

Vår känslor och en gnutta påsk

När regnet vräker ner och utomhus ser det ut som om man bodde i England,då kanske man inte direkt får vårkänslor,men då solen ens lite glimtar fram så som den gjorde förra veckan,då,då börjar det klia i fingrarna.

Jag är en riktig svår typ då det kommer till vårblommorna och framför allt narcisserna,genast då dom uppenbarar sig i butiken då vill jag ju ha en hem,sen när erbjudandet 3 för 5euro dyker upp,då kan jag inte hålla mej.

Årets narcisser blev satta i singer symaskins lådan,den kom med en av köpen då vi inskaffade symaskins underreden till matbordet,ni kan läsa om det Här.

Lite kärlek behövde lådn först då den hade spruckit på några ställen,men delarna fanns kvar och trälim finns i garaget,sen satte jag lite bubbelplast innuti lådan(det var det som fanns hemma) och dom köpta narcisserna delade jag helt rått med händerna på mitten eftersom lådan är långsmal.

Alltid behöver man inte använda saker till sitt ursprungs ändamål.

Lycka i låda,jag blir så glad av blommor,sådär glad som jag minns gamla tanter blev då man själv var liten..betyder det att jag är en gammal tant nu? :D

Ps. När narcisserna blommat ut planterar jag dom i rabatten,jag har ett ställe där jag planterat alla år sen vi flyttat hit och det är riktigt roligt att få njuta dubbelt upp då dom är förts att komma upp när snön försvunnit.

När man engång har en eldstad

Så kan man använda den till olika saker,som t.ex. att grilla lite korv i när det är kallt ute.

Det är inte bara roligt utan också en familje grej,bara sådär.

Allt som behövs är några grillkäppar från någon närliggande buske,en puukko att skära av kvisten med och sedan korv.

Garanterat ett minne rikare är våra barn igen.

Utevistelse i sköna minusgrader

Quicksilvret sjunker,solen skiner och vinter vädret är ju som det skall vara,vackert.

Is så långt ögat kan nå,förutom farleden däremellan såklart,inte ett spår syns.

På kvällen förra veckoslutet hade ett företag hittat på att fixa till 100 stycken stockfacklor på en ö som ligger ute i Lovisa viken,graderna var inte långt ifrån minus tjugo och det rev lite i kinderna då man gick ut till ön från sågudden på isen.

Snyggt var det från många olika håll,men eftersom jag hamnar nöja mej med telefonens kamera så blev det fler närbilder än bilder tagna från fastlandet.

 Var du också där?