Vad har jag lärt mej under denna pandemi tid.

Man hamnar ju anpassa sig så mycket som möjligt, det har inte egentligen varit så svårt för mej, ja egentligen har det hela gått ganska bra.

Några saker har jag ändå lärt mej eller märkt:
- jag klarar av att bara handla mat en eller två gånger i veckan.

- jag behöver inte så mycket olika grejer.

- jag har redan massor med grejer och efter lite putsa de i skåpen har jag hittat en hel del roliga saker jag inte kom ihåg att jag hade.

- lärare i skolan, my God, alla bugningar och bockar till er!!! Amazing!!!

-barnen äter vad som helst när dom är hungriga, även olika bönor och starkare mat har varit "jätte gott".

-har mera tid fastän jag har samma arbetsschema egentligen.

- jag kan och lyckas städa mer än en gång i veckan.

-vin har blivit mycket godare på sista tiden.

- att man kan somna mycket snabbare än man gjorde förut.

- jag kan med gott samvete lämna hem mina barn eller låta dom vänta medans jag går till butiken.

Detta var bara några, det finns så mycket fint i denna situation också fastän mycket känns tungt.

Recept via instagram

Denna underbara tekniska värld, igår kom det ett recept fram på en Instagram sida som jag följer och jag hade alla ingredienser hemma så bara att sätta igång.

Nu tänker jag dela receptet med er så som jag gjorde det. Man kan göra det även som vegansk version genom att byta ut animaliska produkter.

Purjo pasta för två:

1st purjolök
25g smör och 1mck olja
2 vitlöksklyftor
1/2 citron, skal och saft
2dl grädde
Salt och peppar
Parmesan eller annan stark ost.
Pasta enligt smak.

Börja med att dela purjon och skölj den under vatten så muld och sand kommer bort.

Sätt smör och olja i en stekpanna på medelmåttig värme.
Skär purjon i små bitar och gör samma med vitlöken.

Stek på medelmåttig värme purjon och vitlöken, de skall inte få färg men bli sjuka.
Salta och peppra.

Riv ungefär 1dl av parmesanen o h släng den ner i såsen.

Häll i grädde och låt allt ta sig medans du börjar koka pastan tills den är just innan aldente (den skall koka lite i såsen sen också)

Riv skalet från halva citronen och kläm i saften i purjo såsen, såsen får bli ganska tjock.

När pastan börjar vara klar tar du ca. 1,5dl av pasta vattnet och sätter i såsen, häll ur rästen av vattnet från pastan och blanda ner den i såsen.

Klart! Under 15min.

Keep it up!

Visst är det deprimerande denna pandemi tid, man är liten förvirrad över situationen och av all rätt, det är något nytt, något vi aldrig varit med om.

Nya saker gör människor rädda, det är helt klart, så har det varit all värdig tid. Men detta att man blir i karantän utan ett direkt mål i sikte(när det tar slut tänker jag på) är tungt på många sätt.

Fastän jag jobbar normalt fortfarande skall jag balansera hem-skolan i samma och inte bara det, utan jag skall också vara lunch kock och mycket mer.

Jag har börjat förbereda påsk för att hålla humöret uppe. Vi har varit på promenad med boysen för att hämta hem videkissor och sedan gjort nåt med dem.

Jag har fixat saker som behövts fixas, som detta gamla tunga täcke som börjat spricka i sömmarna.

Några byxor och en skjorta fick bli hela pånytt där i samma omgång. Nu går sakerna att användas igen en tid framöver.

Vi har faktiskt bakat också. Jag har minskat på skärmtiden och märker att jag hinner med mera genast.. Skärmtiden har egentligen minskat på grund av att där finns inget trevligt just nu att ta del av. Man blir bara ledsen och sitter och gråter över världs situationen.

Men innerst inne tror jag fortfarande att detta är moder jords sätt att få balans på jorden tillbaka. Klimatet tackar garanterat fastän den själviska människan tycker allt bara är fel.

Hur känner du? Vad gör du när du spenderar mera tid hemma?

Hemma skolan började.

Vet ni, det är an massa nytt just nu, sånt som man inte räknat med.
Idag var första skoldagen hemifrån, jag har sprungit från rum till rum som en galning och har fått av det tre gånger mer steg än en vanlig dag.

Som tur kan jag säga att detta började på en onsdag för denna dag har jag en stor del av mitt jobbigaste jobb fixat och det är mest att ringa och kolla saker och ting.

Andra klassisten har klarat sig rätt fint själv. 

Vi försökte fixa  det mesta på egen hand, men jag är inte ett mirakel arm då det gäller teknik så vi fick några små bakfall med den delen, till sist, efter många gråa hår tog jag ändå kontakt med skolan och vi fick låna en dator därifrån och sen började en hel del fixa sig bättre.

Tur att vi kunde låna dator via skolan

Det svåraste kommer ändå att vara den att få mitt jobb och hemma skolan att funka under samma timmar på dagen. Vår äldre sons matematik är helt hebreiska åt mej och honom, men andra grejer tycks han ändå förstå sådär relativt bra.

Sen skall han läsa högt för någon och efter det diskutera innehållet, jag är för tillfället ännu den ända som han kan göra det åt.

Vissa saker kan vi göra sådär efter den egentliga skoltiden fastän det är skolgrejer så dom ser jag lite fram emot faktiskt.

Corona ställer till det.

Imorgon börjar vi med hem-skola, det har varit lite svårt att få allt att funka, tänkte använda min tablet för äldsta sonens studier, men den är för gammal att klara av programmet som behövs. Så nu fram till gud vet när vi får den andra datorn hem, så får han sitta i vardagsrummet och använda hemma datorn med 42tums skärm, han borde se nått iallafall.

Hur får jag hem-skolan och jobbet att gå ihop? Jag kommer ju att jobba hela tiden, såklart blir det mindre jobb för mej men nog skall nåt finnas att göra. Ända fram till 13 april är skolan stängd, biografer, museum, gym, ja alla ställen där det kan bli folkmassor.

Ännu har butikerna vanligt upp så om ni har möjlighet att handla lokalt, inte bara mat utan även gåvor eller annat till framtida behov så stöd den lokala företagaren. Detta är viktigt i alla tider men mycket mycket viktigt just nu.

Har jag hamstrar som alla andra mer eller mindre gjort, njae, jag har köpt hem en påse mjöl och torrjäst, nån extra konservburk,har också kommit ner i korgen då jag handlat men jag har inte köpt fler än två burkar av en vara. Vi har ett relativt bra utbud med "hjälp" produkter alltid i skafferiet så det har inte funnits behov att go nuts.

Och under året brukar man ju samla på sig ett och annat, inte alltså bara från en butik utan från det naturliga skafferiet och odlingarna vi har.

Vi är inte i Finland ännu satta i utegångs förbud så det blir säkert någon promenad i naturen så länge vi får det göra.

Nu kan vi inte egentligen göra mer än hoppas på att coronaviruset ger med sej och livet kan gå sakta tillbaka till normalt.

Sköt om er!

Ett jäkla ståhej för framtidens dag

Jag var just till butiken, nudelhyllan var nästan tom, samma gällde hyllan med tomat kross. Jag köpte toalettpapper, ni vet det är bra att ha och illa att vara utan..

Jag hörde hur andra parade att I huvudstaden är redan många hyllor hel tomma och människor är nära att vara eller bli hysteriska.

Jag kan tänka mej att det känns snäpet svårare om man bor i asfalt djungeln, man har inte kanske tillgång till en del saker som dom som bor på landet har.

Jag har ett skafferi hemma som håller min familj mätt en längre tid framöver ifall det blir stop i Finland.

Jag är bekväm med mina bakning och matlagnings kunskaper och bara med det klarar man sig relativt bra om man har lite bas varor hemma.

Medie trycket är stort. Det blir nya grejer för var timme, man skulle kanske hellre nog bara vilja lägga sig ner och sova och kanske ta en paus från alla ställen som väcker in med nyhet efter nyhet om nya fall och nya direktiv.

Jag har aldrig varit med om en pandemi, epidemi är sånt som jag nog mera fnyftar åt och så går livet vidare, denna stund är mycket intressant på det viset att det är något helt nytt.

Visst förstår jag att det är farligt och att många kanske mister livet, aldrig roligt. Men så många år har man hört också om hur jorden är överbefolkad, hur klimatet blir sämre, hur människan tar livet av sig själv utan att bry sig.

Nu med detta virus, kan det hända att naturen putsar ut dom svagare, men på samma gång sitter vi i karantän jorden runt och vi vet vad som hände nio månader efter krigets slut...

Klimatet rensas upp, fabriker stängs, mindre trafik,mindre utsläpp, mindre "måste shoppa den nya kollektionen".. Ni fattar säkert.

Kanske allt som nu händer är moder jords sätt att visa oss vad vi behöver, vad som är viktigast. Att lugna ner oss från en stress som gör oss illa , att ta hand om vår plats på jorden, att sköta det som finns med tanke på vad det kan vara imorgon, inte bara slit och släng.

Nature love

Jag kommer från skärgården, långt från gatulampor, upplysta fönster och massor med ljud. Om jag lyckas få mej själv ut på en promenad vill jag mest av allt gå i terräng, det finns massor att se på och man får en helt annan motion för hela kroppen än att bara gå i stadsmiljö.

Ibland vill jag ner till bekanta ställen för att gå, helt av orsaken att det är helt annat än att gå här omkring var vi nu bor, vi bor helt i utkanten av staden och olika ljud samt att det kommer människor emot när man är ute gillar jag inte alltid.

I mina gamla he knutar är ljudet vinden i träden, vågorna mot strand stenar, fåglar som skriker eller sjunger och mina ungar som har oljud för sig*hehhe*

Jag är även lite osäker med en del av terrängen i våra he knutar och vanligen håller jag mej till spånbanan, vilket är egentligen väldigt tråkigt enligt mej.

Hur trivs ni när ni går ut? Är ni okej med stadsmiljön, vill ni ha åkrar eller vad är ert zen?