http://www.xmasclock.com/

20 oktober 2014

VILA I FRID.

 Lördag kväll,vår lilla gulle pupu Wini gick bort,dom sista tre dagarna var mycket tunga för oss familje medlemmar,för kaninen blev bara sämre och sämre.

Lördag morgon jag åkte iväg till stan på ett snabb ärende och under tiden kom yngsta sonens gudmor på besök,när hon kom in stod äldre sonen med vatten flaska in i buren och gav vatten åt kaninen för den kom inte mera själv åt vatten flaskan,han gick och paja den varje dag,flere gånger och prata med den,vilken duktig sex-åring.


Bilden ovan är från dag 2,då den bara låg och sov ..kom ut ibland för att äta men mest sov,här börja vi märka att slutet är nära.

Bilden nedan är från i somrast då den var på semester,i den massiva bur där den kunde glatt skutta många många steg innan den kom till andra änden av buren,där den kunde ligga i gräset och sola och bara vara,leva härliga pensionärs dagar.


Men lördag kväll kom...vi gick till bastun på eftermiddan och då hjälpte jag in den i dens lilla hus som sambon byggt åt den,för jag märkte att det var dit den ville,då fötterna inte mera fungerade,när vi kom in tillbaka från bastun hade den ändå lyckats vända sej så att man bara såg rumpan av den mera.

Vi pajade om den ännu lite och sen gick vi iväg på födelsedags kalas,när vi kom hem hade den somnat in för alltid.
Den ygre sonen förtod kanske inte riktigt vad som hade hänt,han sade bara att Wini sover och så gick han och lade sej,medans den äldre sonen låg upp till närmare ett på natten och grät stora krokodiltårar.

"Mitt hjärta är brustet,jag saknar Wini!"Tänk att den sex åriga lilla killen förstod att tyngden i hans bröst är ett brustet hjärta,saknad och sorg...jag förklarade att det är bra att han känner så,det visar att man tyckt väldigt mycket om någon,att man brytt sej och att man minns den för alltid.

Följande dag begravning,pojkarna ritade var sitt kort till kaninen som vi lade med i lådan där den skulle få vila i oändlighet,lådans botten täktes i hö och därpå lade vi ner kaninen.



Korten vid ryggen och mat framför,jag vet inte om ni andra gör såhär men vi har alltid lagt mat med i lådan så att man inte blir hungrig på vägen upp till himlen,denna gång blev det torrfoder,potatis,morot,mangold,sallad,torkat surbröd,vindruvor och torkade bananer,allt det som Wini älskat under dens år och ja inte att glömma en skål vatten,det var viktigt tyckte äldre sonen.


Jag har bild på hur vackert det blev i lådan men jag publiserar inte bilden här ifall det finns någon som kan tycka det är lite äckligt..för oss var det iallafall fint.

Utanpå kaninen lade vi sedan ett täcke ännu så att färden till himlen skall kännas varm och när man sover skall man ju ha täcke på sej.


Lådan bärdest till bilen och från bilen till graven av äldsta sonen,han ville också mokka sanden tillbaka på graven..jag tycker han var mycket duktig,jag skulle inte ha gjort det i den åldern.

Idag känns livet redan lite lättare,vi vet att den inte lider och att den har det bra med alla andra kanin vänner uppe på dom evigt gröna slätterna,men saknad kommer den att vara..men vi kan glädja oss med alla fina minnen vi har,dom försvinner aldrig!

2 kommentarer:

  1. Ja gråter lite krokodiltårar hi nu, va gullig Kevin e :')
    H Moa

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oj Moa! Jaa visst e han juh...han förstår nog mer än man själv väntar sej :)

      Radera