När drömmen blir sann..

Det närmar sig julen, jag är runt sju, kanske åtta år gammal när man på sveriges tv4 hör "Holidays are coming, Holidays are coming, something magic in the night, can you see it shining bright..." coca cola ger ut julreklam i tv, reklamen där flera hundra långtradare är röda som coca colas etikett, fyllda med juleljus och en magisk känsla som går igenom hela kroppen.

Reklamen försvann i början av 2000-talet totalt från tv rutan, men av publikens önskan togs den in igen. Vi bodde då i höghus och jag minns att jag stod i köket när jag hörde igen "Holidays are coming.." jag sprang till tv:n och grät av lycka, den är tillbaka!

Nu är jag 36 år gammal och gråter fortfarande när den börjar synas i början av december i tv, så stor magi och känsla finns det över den reklamen. It's not christmas until the coca cola company declares it! sägs det och jag håller totalt med.

I några år har finländarna kunnat njuta av en coca cola rekka av märket Kenworth WV900 från -78, den har åkt runt till olika städer runtom landet. Människor köar i timmarna för att skåda denna på ett torg nära dem och delta i lotteri och få fotografier tagna.

Jag har aldrig haft möjligheten att åka dit den varit på besök, vilket har satt djupa hål i hjärtat kan ni tro. Men i år, i år fick jag en överraskning och garanterat den bästa kvällen i hela mitt liv.

Min fästman hade fixat en special visning bara för familjen. 

Jag fick inte bara se den utan även sätta mig bakom ratten och dra i tutan.

Jag fick kolla närmare på detaljer och höra hur dom tejpat om bilen varje år för att få visa upp så många av Haddon Sundbloms fina julgubbe bilder från 30-talet (finns 53 bilder i kollektionen). 

När belysningen slogs på blev det nog några tårar som rann ner för kinden, vilken upplevelse, vilken enorm barndomsdröm som blev sann.

Som många vet, när vi bakar pepparkakor varje år är en alltid  coca cola rekkan, så även i år,men denna blev gåva till chauffören på den äkta rekkan.

Säkert blir det en till ännu här hemma. Men minnena från denna kväll kommer finnas med i åratal. Och nu kommer coca cola reklamen ha en helt ny betydelse, ett minne och dröm som blev verklighet!

Juletider

 I år var jag inte på ett ända öppet julhem, jag klarade helt enkelt inte av det.

I år valde jag att spendera tid med min yngsta son, bara vi två och det var en super dag. 

Inte en super dag bara för att vi var på tuumis men för att han såg så otroligt lycklig ut och vi njöt av att inte en gång behöva tänka på jobb av nåt slag, en sådan dag är guld och diamanter värd.

Vi gick på en julmarknad vid skeppsbron, drack glögg åt glass och såg faktiskt mycket lite bekanta, vilket är ovant.

Sen åkte vi till grannstaden och åkte gung karusell, för varför inte, spontanitet är bäst.

Vi såg julgubben på flera olika ställen och valde att inte gå nära, ni vet...nån kanske inte varit så snäll som man borde vara..

Vi åt mat på mäkken (mcdonalds) och pratade olika underliga saker som en ung kille vill prata om. När det började skymma kom vi hemåt igen och såklart åkte vi häst karusell ännu på torget.

Bilden på karusellen är tagen på fredag kväll då den blev uppsatt, jag tog inga passande bilder från lördagen tyvärr.

It was a good day, hoppas på flera sådana i framtiden.

Ljuset på andra sidan

 Det var mörkt, hela min barndom var det mörkt på andra sidan av viken, när man kom körande såg man bara ljuset från staden men vattnet fanns alltid emellan. 

Körde man på strandvägen var det mörkt då man såg över viken i den andra riktningen, nu är det dock annat och kommer förbli ännu mera ljus bara tiden ger sig an.

Nu lyser såklart även maskiner på alla nybyggen men ljuset på andra sidan gör mig glad.

Drottningstranden kommer till genom att det i nästa sommar skall vara bostadsmässa där, Lovisas första bostadsmässa, jag tycker det är fantastiskt och jätte roligt att få mera nybyggen i olika stilar till stan. 

Det finns trähus, betonghus, höga hus, låga hus, lådor och tak med ås. Med god tur kommer det även flytande hus vilket verkligen skulle ge ett intressant innehåll.

Vid området finns en ny park som jag längtar efter att få besöka, då jag går förbi eller kör förbi brukar jag försöka titta vad där finns, det är såklart svårt då bara ett litet område är så man ser det.

Men bäst av allt är ljuset på andra sidan, jag menar då det man ser när man är vid strandvägen eller då man går längs strandstråket, det är härligt att se hur det lyser upp i höstmörkret och kan bara vänta på jul tiden nästa år.

Sammarbete med helosan skin care

 I sammarbete med @helosanscincare har jag fått prova två av deras produkter.

Fot salvan från helosan är i en grön tub så man lätt känner igen den. Konsistensen är lite trög flytande och jag tyckte salvan blev kvar på ytan ganska länge så har man bråttom någonstans skall man vara beredd på att skrinna iväg.

Den mest kända är väl ändå original salvan som finns i den mycket kända blåa tuben, ni som gjort tatueringar för några år sedan har garanterat smörja denna på er men icke mera...

Nu får ni använda den till allt annat. Konsistensen på originalet flyter bra, drar sig även bra in i huden och känns riktigt bra efteråt.

Av dessa två produkter skulle jag rekommendera originalet på grund av känslan som blir efteråt,den är inte lika länge smörjig som den gröna tuben helt enkelt och det gillar jag.

Sista minuten extra till halloween

 Idag firar vi halloween i Finland. Alla firar lite olika, vissa inte alls. Själv tycker jag det är för barnen, en möjlighet att klä ut sig och hitta på lite smått i kusligt tecken.

Vi brukar äta en halloween middag, från år till år är den lite olika men även dukningen skall vara lite små skrämmande, med halloween servetter, bordduk med spindelväv, pumpor, råttor och annat som inte vanligen hör till bordet.

Det lilla extra får man lätt genom att ta besticken. T.ex. kniven och doppa den i hushållsfärg, röd såklart.

Man får snabbt en effekt av blod, låt det lite torka innan du sätter den på bordet eller tallriken vid dukningen.

Tänk att så lite kan ge en sådan effekt. 

Även en snabb sväng till floristen kan ändra en del på bordet. Köp in några kvistar med mörka blommor och dra på ett spindelnät. Klart.

När halloween är över tar du bara bort nätet och fortsätter njuta av dina blommor.

 Trevlig Halloween!!

Nytt fodral till telefonen

Fodralet på min telefon började se ganska risigt ut, det lossnade bitar från fejk lädret.

Telefonen är över två år gammal så dennes tid börjar sakta vara förbi så frågan lyder, köp ny telefon och nytt fodral eller lev med det gamla?

Fixa det gamla tänkte jag som ännu en tid vill ha kvar denna telefon.

Ni minns från några veckor tillbaka då jag gjorde örhängen av min gamla handväska(?) Här kan ni läsa om det.

Nu blev det nytt fodral till telefonen.

Framsidan blev smyckad med det egna horoskopmärket i en spirituell version. Vågen, ifall någon undrar.

Baksidan i sin enkelhet. Kanske kommer där något med tiden, vi får se.

Och sidan,här syns det bra att det är slitet, men, eftersom detta bara är en snabb lösning tyckte jag att det får vara sådär, drog lite färg där det lossnat bitar så det inte syns direkt då det tidigare varit en grå fläck.

Det blev lite tjockare, fodralet alltså, eftersom jag syddeför hand direkt på det nya 'tyget', men det funkar och såklart är det en vane sak med tjockleken.

Senap från gården

 Alla de år vi har bott här på vår gård, har jag alltid gillat att odla något nytt, något som är ett experiment.

Denna säsong var det senap. Jag satte tre rader på 50 centimeter ungefär i juni och mycket snabbt kom det upp grönt i pallkargen.

Senapen blommar i vackert gul färg.

Senapen växte till sig snabbt och blev rätt hög innan den började blomma. Jag hade satt stöd pinnar tidigare men dom var helt obefintliga tiöl denna växt visade det sig senare.

När plantan hade blommat klart satte den frön så som höra till, i en skida fanns det 3 till fyra frön och själva skidan var taggig.

Plantan lade sig av tyngden från fröna.

I slutet juli hade plantan vält, tyngden av fröna gjorde så att dom inte råkade hålla sig uppe längre. För mig gjorde det ingenting, bara fröna fick växa till sig.

I början av september skördade jag senapen och hänge upp den i garaget för att torka. Nu i veckoslutet tröskade jag och fästmannen vad som skördats.

Trappa sönder skidan för att få ut fröna, lätt.

Började med att trampa sönder fröskidan för att få ut fröna, det torra fnösket fick sedan i komposten.

En fläkt, en bytta och en hand. Allt vad som behövs

För att få enbart fröna från allt smått rosk som fanns kvar tog vi en golvfläkt. Tog handen full med frön och växtdelar och hällde sakta ut från handen allt. Fröna väger mer så dom gick rakt ner i byttan medan allt rosk flög iväg.

Nöjd odlare, med bra resultat.

När allt var tröskat och putsat blev slut resultatet 1,5 dl senapsfrön. I år blir det garanterat hemodlad julsenap. Ett experiment som var lyckat.

Sound healing journey

Förra fredagen gjorde jag något nytt, jag var nämligen med på en sound healing journey.

Jag har länge varit intresserad av sång skålar och trummor och fick nu en närmare bekantskap med båda dera.

Själva kvällen var i otroligt fina utrymmen hos Moantur här i stan. Högt till tak med lugnande färg kombinationer i hela affärslägenheten,en mycket lyckad interiör.

Vi började med att sätta oss bekvämt på golvet,jordade oss och lät andningen göra sitt, släppa taget av tunga jobb saker, tyngande minnen och vad allt som kan finnas med. 

Efter det, tillsammans ljudade vi på olika vokaler, genom vibrationerna som de ger öppnar det upp slagg och dåliga känslor i kroppen som stress, depression, ångest m.m.

Jag satt där och tänkte att sådär har ju även äldre generationer gjort och människor från olika delar av världen, varför har det försvunnit från vårt sätt att leva?

Efter att vi kommit igång med vibrationerna lade vi oss ned under filtar och släppte ännu mera taget av allmänheten. Jag svävade i ett grönt och blått rum av tomhet, jag skakade i mina händer av något som släppte. Efter det var allt mörkt, jag kom in i ett komplett zen kändes det som.

 Medans trumman donade och sång rörde sig i rummet av hon som drog detta låg jag där bortdomnad. 

När hon sedan bad oss komma tillbaka till nuet kändes min kropp som en tung tung tegelsten, jag hade svårt att komma igång igen, men sakta började tårna röra sig och fingrarna med. Vilken värme, vilket lugn.

Jag hade tänkt lämna alla tekniska attiraljer hemma innan jag drog iväg på denna resa, men tog ändå min klocka med. 

Den visade ett ras i stressen just dom timmarna jag var där, helt otroligt hur lätt och värmande  jag kände mig. Känslan höll i sig hela veckoslutet och ända in till måndag eftermiddag vilket var mycket välkommet.

Kommer jag gå igen på detta nåttag, absolut och det borde ni uppleva med!

Löv örhängen

 Min handväska börja ge upp kontraktet, istället för att bara slänga den så låg den i en månad på golvet i mitt kontor eftersom det finns totalt noll inspiration för allt.

Men så händer det, mittiallt att man får köket städat en sen eftermiddag och väskan på bordet, en sax, penna, tusch och en hålstans, så drar det iväg.

Jag ville egentligen göra fler örhängen men let's face it, detta är mycket gjort av mig just nu.

Helt fint slutresultat, höstlöv.

Återvinning är inte bara roligt utan även bra för naturen, plånboken och huvudet genom att få tankarna bort på nåt annat.

Blomställning

 Ja så säger vi här, som rubriken eller piedestal heter det väl egentligen på fin svenska. 

Jag sökte en hög en i våras men kom över en sliten en istället som jag gärna ville ge nytt liv.

Den hade stått ut på en terass i några år och färgen flagade, nån hade lite tuggat på den och vad annat..!?

Jag tog bort färgen på den och putsade till den. Hade en vision  om nåt i grönt med mässing.

Idag blev den klar, vad tycker ni?

Kvast från naturmaterial

 Barndomsminnen, alla hade samma kvast, en brun gjord av nåt ris jag inte riktigt visste vad det var.

Min momi hörde ännu till dem som tog vara på vad naturen gav och förädlade på olika sätt allt. Hon plockade bär, odlade och som barndomsminnet är hade även hon gjort kvastar av kråkbärsris.

Kvalitén är hög på dessa eftersom den sista som min momi gjorde är gjord över förtio år sedan och har redan varit i användning i flera år.

Den sista kvasten gjord av  min momi

I år sade min mamma att sista kvasten är i bruk, sen är dom slut. Det går ju inte för sig, så jag planerade en kväll i skogen med boysen där vi plockade svamp, lite blåbär och såklart ris av kråkbär.

Påväg vidare med mina risvingar.

Det är inte svårt att göra kvistarna men lite tid tar det innan man kan börja använda den. Man börjar såklart med att sätta ihop riset i en bukett, så att kvistarna pekar inåt så mycket det går oxh sedan drar man tajt fast dem så man får ett handtag. Momi använde ståltråd, jag tog buntband då jag hade det närmast tillhands. Man kan även använda sig av nåt band om man vill.

Av kråkbär kan man göra sylt som exempel.

Sen skall kvasten hängas upp och låtas torka. Man kan nu och då gå pch skaka om kvasten för att få blad och bär att lossna(om man inte plockat bären till annat innan såklart)

När den har torkat är den klar att använda.

Min kvast hänger på tork.

Jag tycket det är så härligt att använda sig av material som finns runtomkring en, på samma gång som man får en stund i skogen får man även användbara saker eller mat.

Schwarzkopf gliss

 I sammarbete med buzzador har jag provat schwarzkopf gliss 7 sekunders reparations serum för håret. Mitt hår har inte sett flytande produkter på många många år så på sitt sätt kändes det lite främmande att prova detta.

Med serumet fick jag även ett shampoo samt balsam för att få hela helheten att bli perfekt.

Man lovar en synlig skillnad efter en tvätt och efter att serumet fått verka i enbart sju sekunder i håret, kan det verkligen stämma?

Jag tog såklart en före och efter bild för att få se själv.

Till vänster ser vi före och till höger efter behandlingen med Gliss 7 sekunders serum.

Vad tycker ni, håret är rent på båda bilderna, det är borstat. Det blev faktiskt aningen ljusare efter att jag använde produkten, det stod det inget om var jag än läste, men för mig är detta inte ett problem.

Konsistensen blev även mjukare, mycket mycket mjukare, läser man innehållsförteckningen får man svindel, men den förklarar också resultatet.

För att ännu göra ett litet extrem test så provade jag detta på grovt hår, alltså skägg, så gubben hamnade ut som provtagning igen *hihi* samma mjukhet kom även med där, vi hade dock i serumet i dubbel tid med tanke på att det var skägg vi provade i.

Rosta kaffe

 Jag har sagt det förr och säger det igen, jag är nog född på fel årtionde. Sen barnsben har jag drömt om att rosta kaffe, själv alltså och sedan mala den.

Att mala är inget nytt, det har jag gjort tidigare med bönor köpta från butiken men inget mer.

Idag fick jag en special leverans på brasilianska bönor som jag såklart inte kunde låta bli att rosta typ genast.

Jag har ingen kafferostar panna men det går lika bra i min stekpanna av gjutjärn. Det gäller att hålla en värme som är jämn genom hela röstningen och man skall röra om sakta hela tiden.

Det tog ungefär tjugo minuter innan jag kände mej nöjd med resultatet.

Här ser ni till vänster hur det såg ut typ tio minuter in och till höger den färdiga produkten.

Jag hade trott att det skulle dofta kaffe redan i detta skede men det kräver att man krossar bönan, nu doftar det egentligen bara rostad böna, men inget mer.

Jag lät bönorna svalna och sedan tog jag tag i kaffekvarnen, ni vet den som du sparat från då din mormor var liten 😉

Och nu kom doften, den bara flög omkring, oj så gott det doftade!!!

Jag borde ha satt en extra sked med kaffe när jag bryggde detta, då skulle det blivit riktigt riktigt bra. Nu blev det lite på svaga sidan men gott ändå.

Jag dricker mitt kaffe med grädde. Men som svart var det eget rostade kaffet också riktigt gott.

Har ni möjlighet skall ni också göra detta, det är roligt.

Bucket list check!✔

Bananskal

 Du gör säkert så som så många andra, slänger bananskalet i komposten då du ätit upp din banan.

Tänk igen, ta skalet och lägg det i en kanna och häll på vatten. Bananen innehåller nämligen massor med bra näring för dina växter både inomhus som utomhus på sommaren.

Efter två, tre dagar är vattnet klart att använda och dina växter kommer vara lite lyckligare igen.

En sista gång ute på isen

 Solen har visat sig i flera dagar, det är varmt på dagen och minus på natten.

Vi planerade att denna weekend går vi ut till en holme som finns här i Lovisa viken, vi tar med oss mat och lite smått annat och spenderar dagen där.

Påväg ut till Dunkahäll, isen var populär bland många, skidare, såna som promenerade och fiskare, vi var många som tog in det sista innan isen blir allt för dålig.

Här har skutor säkert tagit iland förr i tiden enligt denna stora metall ring i berget.

Även ett slätt berg kan vara snyggt med olika färger av lav som växer på det.

Vy in mot Lovisa stad, soligt och vackert.

Det blåste inte alls dom första timmarna och vi satt direkt i solskenet, vilket känns i ansiktet nu på kvällen.

Vi hade med oss trangian och enkel mat som bara behöver kokat vatten för att tillagas.  Jag åt en vegansk ticka masala, boysen pasta med höna och fästmannen potatismos med kött.

Vårens första vandring med packning på ryggen.  Mera blir det i sommar.

Snö finns det fortfarande massor av överallt. Men det smälter med fart.

Påväg hem igen, mitt på Lovisa viken. Trevlig dag.