En kväll var det iallafall hela 16 minus ute och dom allra flesta skulle säkert ta en filt till, lägga en vedklabb till i tackan och krypa ner i soffan, vi däremot valde att klä på oss och gå ut till den stora snö högen i ändan på vår gata.
 |
| Kukkulan kuningas eller herren på täppan, kärt barn har många namn. |
Våra planerade femton minuter av utevistelse blev snabbt en timme, vi hade roligt, vi busade på så som man borde göra, njuta av livet, leva i stunden.
Efter snö högens fart och fläng tog vi en stund i skogen, min "happy place" där lugnet råder oavsett väder, där allt är bra, inget att vara rädd för och helst skall den besökas på nattetid.
 |
| Så vackert så det nästan tar sjukt. |
Snön gnistrar och glimmar, knastrar under skorna, tystheten tar nästan sjukt i öronen när man stannar upp en stund.
Skuggorna formas som konstverk på den orörda vita slätten, det är bara vi ute, vi som andas så det ångar i kylan, vi som tar in det vackra vinter landet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar