Ibland känner jag mej så tacksam

Vissa dagar stannar man upp pågrund av ingenting eller pågrund av nångon händelse,en händelse nära dej eller något som hänt ute i världen.

Dom dagarna känner jag mycket tacksamhet,tacksamhet för vad jag har..vad jag kanske trodde jag aldrig skulle behöva,jag känner tacksamhet för kanske dom mest löjligaste sakerna,som att jag är mycket tacksam att vi i vårt hus ännu har kvar kallkällaren..dom flesta 60-tals höghusen har redan gjort av med sina..men vår är kvar och i den har jag en massa godsaker som jag bara kan gå ner och hämta när jag behöver något.

Jag blir så varm av små under,små under..som när en vän postar hjärte bilder hon hittat ute i naturen som bara uppenbarar sej framför henne eller som när man mitt i natten får ett meddelande om att någons förstfödde har kommit till världen.

Jag blir tacksam av tanken av att jag förösker mitt bästa att hjälpa världen till ett bättre ställe med mina små ekologiska val eller bara det att jag inte idag kastat bort någon mat i bio lådan,att jag inte rört bilen på flere dagar eller det att jag för några år sen valde att ta det positiva före det negativa,troligen det bästa valet i mitt liv..men ett val som bekymmer en massa andra..

Positivitet är något som är svårt att komma till,visst finns det irriterande dagar eller mer och mindre irriterande minuter,men dom hör till och blir i slutändan  ändå vända till det positiva..tacksamheten av allt positivt jag varit med om är stor,mycket stor..

Jag är väldans nöjd med mina vänner,ni era jäklar som får mej att storkna av skratt,gråta av lycka och vill dela med er allt det dåliga och allt det kärleksfulla...vi delar med oss en massa med varann.
Delar vi inte känslor delar vi det som är obehövligt hos varann,kanske jag behöver det du inte behöver och du behöver det jag inte behöver,bra för naturen och bra för plånboken om inte annat.

Jag är tacksam över bloggen,det är här jag kan ge ut en del av mej,det är som dagboken man försökte ha som liten,men nu funkar det lixom bättre,här skriver jag ner tankar,känslor,stunder av lycka och stunder av sorg,det är här jag delar med mej recept som jag sedan kan söka fram här, när jag inte hittar det någon annanstas.
Tacksam över er läsare,fastän det ibland är dom tråkigaste inläggen så kommer ni ändå tillbaka,och när jag ser en liten siffra i och med att någon kommenterat något..vilken glädje.

Jag är tacksam över min sambo/fästman,han är den mest krångliga typen vissa dagar och andra dagar den mest underbara,han gör mina större projekt till verklighet,han hjälper mej att fixa min värld till den jag vill leva i,han kommer med förslag och inspiration när han knappt anar det,han värmer mitt hjärta varje kväll med bara sin personlighet,bara med att hålla mej i handen innan han somnar..han har gett mej dom finaste av söner och det bästa av allt.


Tacksamheten för stor för att förklara..i små ord..